Våren är här, visst är det härligt med ljus och värme! Men det har också sina avigsidor. Fästingar till exempel.
Fästingen är aktiv när temperaturen ute överstiger +5 grader, så förhoppningsvis slipper vi den under en period på vintern. Men varmare vintrar gör att fästingarnas aktiva period ökar. De har även spridit sig i landet och finns nu i stort sett i hela Sverige.
Fästingar kan överföra en mängd olika smittor. De som är vanligast på hund och katt är Anaplasma och Borrelia. Men även om djuret blir smittat, är det inte lika vanligt med symptom. I många fall klarar kroppens immunförsvar av infektionen utan att något märks.
Utomlands finns arter av fästingar som i dagsläget inte finns i Sverige. Dessa fästingar kan sprida allvarligare sjukdomar. Därför är fästingprofylax extra viktigt vid utlandsresa.
Hur ska man då skydda sig mot fästingar?
Till att börja med är det bra att veta var fästingar trivs. I fuktig terräng och hög vegetation är det störst risk att fästingarna väntar på att hitta ett lämpligt värddjur. Rör man sig i såna områden är det bra att titta igenom pälsen efter promenaden. Ett tips är att ta en vanlig klädroller med klistrig yta och rolla över pälsen efter promenaden. Då fastnar kanske några av fripassagerarna i klistret innan de hinner bita sig fast. Kom ihåg att titta igenom dig själv också efter promenaden.
Det finns en rad olika typer av fästingförebyggande preparat som kan användas till hund och katt. Läkemedel av olika slag, men även en uppsjö av andra behandlingar – föremål som ska skapa statisk elektricitet, örter och ämnen som fästingen inte gillar, ljud som ska avskräcka fästingen. Här vill vi poängtera att de registrerade läkemedlen är noggrant utprovade på aktuellt djurslag och med bevisad effekt, och är absolut vad vi rekommenderar om man vill använda något förebyggande mot fästingar!
De läkemedel som finns mot fästingar kan delas in i olika grupper beroende på hur de ges till djuret. Alla grupper och olika preparat har sina fördelar och nackdelar. Liksom alla läkemedel finns risk för biverkningar, och olika individer är olika känsliga. Så tänk igenom vad som passar just dig och din hund eller katt när du funderar över fästingbehandlingar. Undrar du över något kan du gärna kontakta oss på kliniken för råd!
Det finns läkemedel som avges från halsband som djuret hela tiden bär runt halsen. Dessa halsband är receptfria och finns att köpa på apotek. Fördelarna är att de är lätta att få tag på, lätta att applicera och även lätta att ta av om man märker någon negativ reaktion hos djuret. De verkar avskräckande för fästingar att kliva upp på hunden eller katten. Den vanligaste biverkningen av halsbanden är en irritation i huden där halsbandet är placerat. Nackdelar kan vara att det kan tyckas lite otympligt med ett halsband som hela tiden sitter runt djurets hals. Om man har små barn finns risken att de kommer i kontakt med, slickar eller suger på halsbanden, och även andra djur ffa valpar eller kattungar kan få för sig att tugga på halsbanden.
En annan typ av preparat är spot-on preparat som droppas på huden. Även dessa är i de flesta fall receptfria och lätta att få tag i på apoteket. Spot-on preparaten innehåller olika substanser, men alla de receptfria preparaten ges med 4 veckors intervall. Vissa verkar avskräckande så att fästingarna inte ens vill gå upp på djuret, medan andra fungerar så att fästingen dör när den biter. Det finns också ett receptbelagt spot-on preparat som ges med 12 veckors intervall.
Det är mycket viktigt vid användning till katt att kontrollera att preparatet är registrerat för katt! Vissa spot-on preparat som kan ges till hund är direkt livsfarliga att ge till katt.
Ytterligare en sorts preparat är tabletter som ges mot fästingar. Vissa ges var fjärde vecka, andra räcker att ge var 12:e vecka. Fördelen med tabletter är att de är lätta att ge, och man är säker på att effekten kvarstår hela behandlingsperioden även om man har ett djur som badas ofta. Nackdelen är att om någon form av biverkningar uppkommer så kan man inte avbryta behandlingen som man kan göra genom att ta bort ett halsband eller bada bort ett spot-on preparat. De vanligaste biverkningarna som ses är en lite dålig mage, och detta går oftast över av sig själv. En annan nackdel är att dessa preparat inte har någon avskräckande effekt, utan fästingarna behöver bita sig fast för att påverkas av preparatet. Det betyder att det kan följa med fästingar i pälsen hem från promenaden, och dessa kan sedan vandra över till familjen och andra husdjur.
Hur tar du bort en fästing?
Att ge ett förebyggande preparat mot fästingar innebär inte 100% skydd. Det är alltid viktigt att titta igenom pälsen, och ta bort eventuella fästingar så snart som möjligt. Det finns många olika hjälpmedel för att ta bort fästingar. Några exempel är en ögla eller lasso, en ”kofot” eller en vanlig pincett. Grundtekniken är att få tag i fästingen så nära huden som möjligt och dra den utåt. Man behöver inte vrida. Dra rakt ut och försök få med hela fästingen. Om man lyckas ta bort den hel så ser man ibland att den lever även efteråt. Kläm ihjäl den och släng den. Det kan vara bra att tvätta området efteråt med lite klorhexidin eller alsollösning, och tvätta sina egna händer noga med tvål och vatten.
Skulle någon liten del av fästingen bli kvar så är det ingen katastrof. Kroppen hanterar det som den hanterar vilket annat främmande föremål som helst (tex en sticka). Det kapslas in och stöts ut. Det kan bli lite rött och svullet, och bli lite var runt omkring, sen kommer den lilla resten av fästing ut och såret läker. Se till att inte djuret slickar som besatt på det lilla såret, för då kan det i värsta fall bli en hudirritation eller infektion av allt slickande.
Det viktigaste av allt är att inte låta fästingarna begränsa dina turer i skog och mark med din bästa vän. Profylax och noga koll gör att vi kan känna oss trygga och fortsätta njuta av naturen!