Artros är en ledsjukdom som är vanlig hos många olika djurslag, även hos människa. Vid artros påverkas ledbrosket i en eller flera leder i kroppen.

Ledbrosk finns i alla äkta leder i kroppen. Ett friskt ledbrosk har till uppgift att optimera ledytornas passform mot varandra, se till att de glider lätt och vara stötdämpare i leden. I broskvävnaden finns inga blodkärl eller nerver, utan brosket får sin näring från omkringliggande vävnader. Ämnesomsättningen i brosket är långsam. De här egenskaperna gör att skador i brosk läker långsammare och sämre än skador i andra vävnader.

Artros kan uppkomma antingen efter en akut, traumatisk skada på leden, eller på grund av åldrande utan någon tydlig bakomliggande orsak. Artros är vanligare hos äldre djur, men kan i vissa fall ses även på unga. Större raser drabbas ofta tidigare i livet av åldersförändringar.

Symptom

Hur vet man då att kaninen har artros? Kaniner är bytesdjur, och de döljer all typ av smärta och sjukdom så länge de kan. Därför är det som alltid viktigt att vara uppmärksam på små avvikelser.

  • Är din kanin halt? Hälta är ett tydligt tecken på smärta. Men kaniner kan ha väldigt ont i en led innan de börjar visa en tydlig hälta. Ofta är det mer subtila signaler vi måste leta efter.
  • Artros ger ofta en ökad stelhet framför allt efter vila. Är de första stegen lite stela eller vingliga när din kanin legat still? Har den svårt att hoppa upp och ner på samma höjder som tidigare? Sträcker den inte på sig som vanligt efter att den vilat?
  • Är kaninen mer stillasittande än tidigare, mindre aktiv och busig? Kanske mer uttalat vid kallt eller fuktigt väder, då artros ofta blir mer kännbart?
  • Har kaninen svårt att hålla sig ren på kroppen och framför allt bakdelen? Har den svårt att sträcka sig bak och äta sin blindtarmsavföring? Är den kissig i pälsen på bakkroppen?
  • Har kaninen sämre humör och mindre tålamod med sina människor eller kaninkompisar? Att ha ständig smärta och värk kan göra den snällaste kaninen sur och aggressiv!
  • Äter kaninen sämre utan någon tydlig orsak?

Om du svarar ja på någon av ovanstående frågor, är det dags att ta din kanin till veterinären för en koll, och undersöka om den kanske lider av artros.

Vad gör veterinären?

Hos veterinären görs en noggrann klinisk undersökning. Leder böjs och sträcks för att kontrollera stelhet och tecken på smärta. Kaninens hull och allmänna kondition bedöms. Röntgenbilder kan vara bra för att få en säkrare diagnos. Ofta syns artros på röntgen, men det är inte alltid som utseendet på röntgen är direkt sammankopplat med hur ont kaninen har. Det är också mycket möjligt att veterinären föreslår ett blodprov för ytterligare koll av kaninens status, till exempel funktion av njurar och lever. Detta är bra att ha information om ifall man vill behandla kaninen med smärtstillande medicin under en längre period.

Behandling

Det pågår mycket forskning för att hitta ett sätt att bota artros, eftersom det är en så vanlig sjukdom både hos människa och djur. Men än så länge finns ingen botande behandling. Målet är i stället att minimera smärtan och ge din kanin en god livskvalitet. I detta ingår både mediciner, omvårdnad och miljöanpassningar.

  • Det finns smärtstillande medicin som kan användas under längre perioder (livslångt om det behövs). Kaninen måste följas upp med återbesök och övervakning så att den tål medicinen och står på rätt dosering. Detta görs i samarbete med behandlande veterinär.
  • Det finns också kosttillskott som ska hjälpa ledernas funktion på olika sätt. För många av dessa gäller att deras effekt inte är vetenskapligt bevisad, men många tycker att de ser ut att hjälpa kaninen ändå.
  • Rätt kroppsvikt är en mycket viktig faktor. En överviktig kanin har större belastning på sina leder och får mer ont. Hjälp kaninen genom att gå ner i vikt om den är överviktig, eller ännu hellre – se till att kaninen inte blir överviktig genom att ge rätt foder och god tillgång till motion genom hela livet!
  • Anpassa kaninens utrymmen så att den inte behöver hoppa högt upp på saker utan kan ha en ramp eller trappa att ta sig upp på när den behöver. Ytor och golv ska vara halkfria, kanten på toalådan ska vara så låg att kaninen kan ta sig över utan problem.
  • Se till att kaninen får lagom med motion. Helt stillasittande är aldrig bra, men inte heller överansträngning och för mycket eller hård motion.
  • Skydda kaninen från alltför stark kyla eller fukt. Om kaninen bor ute, fundera på om den kan få flytta in över vintern, eller se till att den har tillgång till isolerat och lite uppvärmt hus att bo i.
  • Var uppmärksam på kaninens hygien. Har den svårt att hålla sig ren i baken kanske den måste ha hjälp att tvätta pälsen där och hålla rent och torrt. Annars kan det bli fula irritationer i huden, och i värsta fall fluglarvsangrepp.

Med dessa åtgärder kan även en kanin med artros leva ett liv som har god kvalitet och är fritt från smärta. Men artros försämras ofta gradvis, därför måste vi hela tiden vara uppmärksamma på hur kaninen mår. Blir den för påverkad av sin sjukdom kan man behöva ta det sorgliga men nödvändiga beslutet att låta kaninen somna in. Det är bra att ha ett nära samarbete med din veterinär och regelbundna återbesök med kontroller, för att få hjälp att avgöra hur kaninen mår!

Kaninen Lille Skutt von Tofs har artros men behandlas med medicin och kommer på regelbundna kontroller hos veterinären.