Om Reptiler

Leguanen Katla vaknar upp

Reptiler är relativt ”nya” sällskapsdjur i Sverige till följd av att det under långa perioder varit förbjudet att äga och handla med dessa djur. Intresset för olika typer av reptiler har ökat kraftigt de senaste 10-15 åren dels till följd av att det nu är tillåtet att ha flera olika arter samt att även de kan vara lämpliga sällskapsdjur för pälsallergiker. Förr var det mest herpetologisk intresserade personer som hade reptiler men nu ses allt fler familjer köpa dessa djur.

Det som skiljer reptiler från många av våra andra sällskapsdjur är att de inte är däggdjur, de inte är domesticerade och de är växelvarma. Det innebär att det ställs stora krav på ägaren att skapa en miljö som reptilen kan utvecklas och trivas i. Har man till exempel inte rätt temperatur i terrariet/akvariet kommer djurets ämnesomsättning inte att fungera tillfredsställande vilket ökar risken för bristtillstånd och sjukdomar. Likaså om man utfodrar felaktigt kommer djuret att växa för fort, för långsamt eller på annat sätt utvecklas onormalt.

Det är även viktigt att tänka på att i och med att reptiler inte är domesticerade, kan det vara väldigt individuellt hur de anpassar sig till fångenskapslivet. Även väldigt ambitiösa djurägare med all tänkbar utrustning och kunskap kan råka ut för en individ som inte verkar trivas, som inte växer tillfredsställande eller som ständigt blir sjuk.

De flesta sjukdomar som drabbar reptiler är en direkt eller indirekt följd av felaktig skötsel, miljö, kost eller undermålig hygien. Djuren i naturen lever på en betydligt större yta än vad som kan åstadkommas i fångenskap och de ingår i ett ekosystem där det är balans mellan mikroorganismerna. I terrarier eller akvarier blir det väldigt lätt en för hög koncentration av bakterier eller andra mikroorganismer som på sikt kan leda till sjukdom på djuret trots att det egentligen är kroppsegna organismer.

Eftersom många reptiler har gott om naturliga fiender i det vilda är det inte alltid så lätt att upptäcka när de är på väg att bli sjuka. De vill inte gärna visa att de är sjuka eller försvagade eftersom det ökar risken att bli upptäckt av ett rovdjur. Symptomen kan också vara mycket diffusa och komma smygande under en väldigt lång period. Om man misstänker att något inte är som det ska, är det därför alltid bättre att låta en veterinär undersöka djuret och kanske ta några kompletterande prover för att utvärdera hälsotillståndet.

Text: Marianne Tornvall, 2021